Torsdag.
Eller njae förmiddag.
Vi ska dra till Jönköping och fixa karlns sista kläder.
Även min klänning ska hämtas hem nu.
Nu är det bara 2 dagar kvar till den stora dagen.
TVÅ.
Galet.
Ny färg..
Ny färg inför Lördagen.
Kortet ska vi inte ens tala om hur dåligt det är.
Oskärpa & Gud vet allt.
Men jag har liksom semester..
SNÖ TACK!
Jag vet att alla vill att snön ska bort nu.
Jag hade önskat att den kunde vara kvar till den 16 Januari i alla fall.
Jo.
Jag vill faktiskt kunna ta bröllopsfoton ute, tack.
Men min kära mor är klok.
Hon säger att det inte är ide att ödsla energi på att tänka på det.
Hon har så rätt så rätt.
Men jag kan ju alltid hålla tummarna i alla fall.
Snart.
När dessa skickades ut till vänner & familj kändes allting på riktigt.
Det blev så nära & framförallt officiellt att prata om något jag velat skrika ut till hela världen
i sisådär 5-6 mån.
Nu är det liksom dags på Lördag.
Skönt att det blir lite ledigt för vår del nu.
Tisdag eftermiddag tar vi helg min Babe & jag.
Tro mig vi har saker som ska göras..
Men jag ska njuta varje minut nu och sekund..
Times Flies
Time flies kan man lugnt säga.
Jag fattade på riktigt att vi faktiskt ska gifta oss när vi snackat klart med fotografen.
Han sa då:
- Ses på Lördag.
What?!
Lördag alla redan?
Redan den 15:e snart.
Ja jag lever alltså i en liten lyckobubbla nu.
Jag hoppas att jag alltid kommer vara kvar i den.
Snart mina vänner är det Lördag.
Dagen to do´s.
Jag skulle inte kalla det KAOS.
Nej nej.
Under hela tiden med bröllopet har vi haft bra koll & legat stegat före.
Kanske tom. flera steg före skulle jag vilja ha det till.
Idag är det fullt upp här.
Nästan så som dagen innan julafton kan vara..
Det är saker som ska fixas, köpas & göras.
Men jag njuter till fullo.
Jag har bara 9 dagar kvar som Lina Eriksson...
Practise.
Jodå det är sant.
Vi övade med Prästen häromdagen.
Bara det var stort.
Jag stod mittemot han & han mittemot mig.
Vi övade på att lova varandra kärlek livet ut.
Hela världen liksom försvann & jag hörde bara prästens ord långt borta.
Det var bara vi som fanns i den lilla stunden.
Galet & jag fick tårar i ögonen.
Vigseln är nu planerad in i minsta detalj, eller?!
Och nu längtar jag tills vi är där.
Tack mor.
Hittade en sak i tidningen.
Eller min mor närmare bestämt.
En sak som faktiskt Heidi & Spencer har.
Till bröllopet närmare bestämt.
Nu vet jag nog vad ni alla tänker.
Säkert som samma jag kände när mamma visade mig.
Men hade varit så fint.
Och jag tror minsann ni kommer få se det at the wedding.
Sista gången
Det börjar komma fina julkort till oss.
Till mig & min karl.
Alla lika fina & jag vet att ngn tänkt på oss.
Detta blir sista året då vi har olika efternamn.
Åjo.
Detta tjatas & gnatas ständigt i bloggen.
Men det är faktiskt stort att jag ska bli fruga.
Åjo.
Vår ena låt.
Den låter kommer vara med på vårt bröllop.
Under vigseln närmare bestämt.
Kändes fint.
Kanske hör jag låten nästa gång där.
På vårt bröllop?
1 månad
Exakt en månad kvar Babe.
Tills vi står & ska lova att ge varandra kärlek livet ut.
Spännande.
Alla kommer vara så fina & jag kommer bli rörd av att alla kommit.
Bara för vår skull.
Tillsammans skapar vi ordet perfekt.
Ljuvligt.
MÖHIPPA!
Mina finaste flickor tog mig på sängen.
LÄS ORDAGRANT.
Vilken dag detta varit.
Jag återkommer under morgondagen.
Hahhaa...
Säger då det.
Alltså jag kommer ihåg när jag satt i köket hos mum and dad & sa att skulle jag gifta mig.
Ja då skulle jag baskemej göra min egen tårta.
Med X antal våningar.
DUMASS säger jag i dag.
När sjutton hinner man göra sin egen tårta? Om man ska ha mer än 10 pers?
Mellan fotografen?
Innan frisören?
Innan luchen ( som säkert ändå inte kommer hinna intas).
Innan fotografen?
Ja. Käre nån.
Däremot bakar jag gärna tårta till ngn som ska ha ett litet..
Max tio.
Så fina gäster.
Jag är ledsen att ni inte kommer få min tårta.
Ni kommer få en som är hundra gånger bättre.
Tro mig.
Jag har ju själv smakat den :)
By the way.
...47 dagar kvar tills vi blir man & fru
Vilken natt.
Oh my.
I natt hade jag min första riktiga mardröm om bröllopet.
Behöver inte alls gå in på detalj men i alla fall.
Jag hade inte ett rätt.
Frisören hade inte hört av sig.
Fotografen var supersen.
Jag hade helt fel kläder & noll smink.
RENT KAOS.
Och jag minns att min mamma sa att det inte var ngt att göra åt.
Genomsvett & heellltt slut när jag vaknade.
Jaaa..
Detta bröllopsplanerande tar kål på mig..
Skämt & sido.
Det börjar ordna upp sig riktigt fint nu.
Det är gynnsamt att vara en fröken Eriksson.
Snart blir det träning med Mamma Eriksson.
Söndag.
Söndag & det är Fars Dag.
Vi ska kalasa för pappa om en stund.
Tills dess är det mys & fix som gäller.
Det är ett evigt fixande med detta bröllop..
Kommer finnas mycket tid över sen.
Eller inte...
Å som i ångest.
Okej.
Eriksson.
Det är dags att köra racet på bröllops-formen nu..
Ehhhmm.
Ångest till 100 dagen till ära & min fasa är att inte vacker den dagen.
Antar att detta är lite allas brudars mardröm.
För er som inte känner så säger jag Grattis till.
Nu ska jag boosta mig själv lite.
Kolla lite fina pryttlar till den dagen...
& hoppas på att jag kommer vara fin fin.
Våra "nya" ringar.
För ett tag sen nämnde jag i alla fall att vi lämnat in våra guldringar hos guldsmeden.
Ja, vi ansåg att det behövde göras om lite för att matcha vigselringarna som väntar på oss.
Numera är Hans i vitguld & min i rödguld.
Det är coolt hur de kan göra om en ring i rödguld till vitguld.
Nu är de i alla fall tjockare och inga mönster i kanterna som det var innan.
Det är alltså samma ringar som innan.
Och det står fortfarande Midsommarafton 2009 i dom
(som för övrigt var en av de finaste dagarna i mitt liv)
